language arrow_drop_down
DK NO EN
share

Kund:

European Southern Observatory

Världens största teleskop 

European Extremely Large Telescope (E-ELT) är just vad namnet antyder. Planen är att bygga ett gigantiskt astronomiskt teleskop. Prevas har bidragit med delar som används till att undersöka om detta är möjligt att bygga.

VARFÖR BEHÖVER VI YTTERLIGARE ETT ASTRONOMISKT TELESKOP?
Det finns 13 större teleskop i världen och alla är ständigt upptagna. Det kommer in sex gånger flera förslag på forskningsprojekt än vad det finns teleskoptid till.

VAD SKA VI MED ETT ÄNNU STÖRRE TELESKOP TILL?
Det är många saker i universum vi ännu inte förstår, som exempelvis hur solsystem och jordlika planeter skapats, hur universum utvecklats och hur det såg ut när de första stjärnorna och galaxerna bildades. Och det finns ännu inga slutgiltiga svar på frågan om den mörka energin.

Planen är att E-ELT kommer att bli ett spegelteleskop med en effektiv spegelyta på över 120m², vilket ger den största spegelytan man har i teleskop idag. När konsortiet European Southern Observatory (ESO) byggt klart teleskopet år 2020 kommer det att var kraftfullt nog att direkt avbilda planeter kring andra stjärnor. Rymdteleskop som Hubble och Herschel ger redan idag fantastiska bilder av de tidiga galaxerna och av stjärnors födelse, men utrustning placerad i rymden är dyr, svår att reparera och har dessutom en begränsad livslängd.

SKÄRVOR BETYDER LYCKA
E-ELT är tänkt att bli det största teleskop för synligt ljus som mänskligheten har byggt och det kommer att se längre än något annat instrument mot universums skapelse. Huvudspegeln på 39 meters diameter, även kallad M1, sätts samman av 798 mindre, sexkantiga delar som är 1,4 meter i diameter. Teleskåpets samtliga spegelbitar monteras ihop så att de tillsammans bildar en enda stor parabolisk spegel. Detta är tänkt att göras genom att spegelbitarna monteras på ett stativ och varje del riktas av tre ställdon. Styrdata för att hålla spegelbitarna korrekt riktade beräknas hela tiden och skickas ut till drivelektroniken till de tre ställdonen bakom varje spegel. Kraven på detta teleskop är på gränsen av vad som går att göra med dagens teknik. Därför jobbar idag ett team på E-ELT i Tyskland med att i en testanläggning visa att kraven går att realisera.

HANS NYSTRÖM PÅ PREVAS BERÄTTAR:
– Ställdonen ska försörjas med styrdata vilket sker med Ethernet, Prevas har bidragit med våra Ethernet adaptrar tillsammans med National Instruments FPGA kort med vår IP för kodning och avkodning av UDP protokollet.

– ESO har mycket höga prestanda krav och är extremt kunniga. När ESO använde vår lösning så framkom felaktiga beteenden som vi inte upptäckt tidigare. Den avancerade uppkopplingen och de hårda tidskraven är extrema och gjorde felsökningen svår. Tack vare hjälp från ESO hittade vi orsaken och kunde åtgärda felet.

BLINKA INTE LILLA STJÄRNA DÄR
När man strävar efter hög upplösning förstörs detta av atmosfären, den rör sig konstant och får bilden att bli suddig och skakig. Det är därför stjärnor för våra ögon ser ut att blinka. Rymdteleskop har inte detta problem. För teleskop på jorden finns det metoder att korrigera atmosfärens påverkan. Genom att använda deformerbar och adaptiv optik (populärt kallad gummioptik), som är en spegel som kan krökas och böjas kan detta korrigeras. På E-ELT finns en spegel i strålgången kallad M4 med 2,5 meters diameter men med endast 2 millimeters tjocklek som kommer att vara deformerbar med ställdon, hela 6 000 stycken. Ställdonen ska kunna ändras tusen gånger i sekunden för att kompensera för atmosfärens störningar. Metoden har använts tidigare som exempelvis till den 1,1 meter stora sekundärspegeln i ESOs Very Large Telescope (VLT) i Paranal.

LEIF JOHANSSON PÅ NATIONAL INSTRUMENTS (NI) FÖRKLARAR:
– National Instrument (NI) har varit involverade i arbetet med att ta fram en prototyp för att verifiera kontrollsystemet till M1 och M4 speglarna. NI har levererat hårdvara till testanläggningen i form av PXI-plattformen (PC datorer) och CompactRIO-plattformen (industriell I/O). Båda dessa plattformar använder både processorer och FPGA teknologi i implementering. I arbetet med att ta fram en prototyp har ESO använt NI’s grafiska utvecklingsmiljö LabVIEW, för både utveckling av mjukvara och programerbar logik (VHDL) till NI’s hårdvara.

ESO:s VLT i Paranal som beskrevs tidigare i artikeln har möjliggjort många vetenskapliga genombrott och har även gett ESO expertiskunskap i att planera och bygga denna typ av teleskop. Denna expertis utnyttjas nu i ESO:s testanläggning i Tyskland. Avsikten är att teleskopet, som beräknas kommer att kosta 57 miljarder Euro, ska vara driftklart i början av nästa decennium. Fler än 30 europeiska företag och vetenskapliga institut är inblandade i utvecklingsarbetet, som samtidigt erbjuder en mängd möjligheter till tekniska ”spinoffer” och tekniköverföring, såväl som en dramatisk uppvisningsmöjlighet för europeisk industri.

Vill du veta mer om det här projektet eller få reda på vad Prevas kan göra för dig, kontakta oss.

KONTAKTA OSS
Otto Lilja, e-mail

Världens största teleskop
Världens största teleskop
Världens största teleskop
Världens största teleskop

Relaterade case

  • Pilloxa AB

    Smart stöd vid livslång medicinering 

  • ILIAS Solutions

    ILIAS Solutions lyfter fordonsunderhåll till nästa nivå 

  • Brüel & Kjær Vibro

    Affärer baserade på partnerskap 

  • QuickCool

    Portabelt kylsystem ska rädda liv