dk  no  en  

sv en dk no

Industri 4.0, vad krävs för att det inte ska bli kejsarens nya kläder?

NYHET

2016-01-29

NÄR FÖRETAG NU BÖRJAR närma sig digitaliseringsprocessen är det ett så stort paradigmskifte att det kan liknas vid en 4:e industriell revolution, näst efter 1800-talets mekanisering, 1900-talets elektrifiering och 2000-talets datorisering. Men vad döljer sig egentligen bakom begreppet Industri 4.0, och på vilket sätt påverkar det tyska initiativet den industriella utvecklingen inom nordisk industri?

Andreas Rosengren är en man med en mission. Som Prevas ”Industri 4.0-evangelist” är han en av Sveriges främsta experter på det som än så länge är en vision, myntad av tyska politiker i syfte att marknadsföra digital kommunikation inom tillverkningsindustrin. Läs Andreas syn på var vi befinner oss idag, hur vi bör agera för att visionen inte ska bli kejsarens nya kläder och vilka framsteg den nya digitala visionen kan leda till.

Med mål att förenkla kommunikationen
”Industri 4.0 innebär ett helt annat sätt att förhålla sig till information. Industrialiseringen och datoriseringen har blivit så komplex att det uppstått ett behov av att förenkla kommunikationen. Den stora skillnaden med 4.0 är att man hanterar data på ett mycket lösare sätt. Traditionell industriell automation bygger på hårdkodade gränssnitt, där man redan har definierat att man vill ha ”den här klumpen av data, vid det här tillfället”. Den nya tekniken medger at man tar vilken data som helst och säger ”jag vill göra såhär med den”. Det är ett rakt motsatt, och för industrin, revolutionerande tankesätt.

Med Industri 4.0 kommer du inte att behöva en färdig modell av fabriken. Du kan sätta in ett system som samlar in information från anläggningen på ett öppet och fritt sätt utan att behöva hårdkoda det. För så fort du behöver hårdkoda tar det tid och framförallt måste du gissa i förväg exakt hur du kommer att vilja hantera datan i framtiden. Nu får du istället löpande data om så många ”händelser” att enbart de mönster som händelserna skapar kommer att berätta att ”så här SER fabriken ut.” Det gör det mycket enklare att t.ex. komplettera en maskin och konfigurera om ett system. Systemet kommer att rätta sig självt. Det ligger en stor effektiviseringsvinst i den flexibiliteten.

Att prata klarspråk blir viktigt
Dagens IT-lösningar i fabrikerna bygger på en process, som nålas fast med ett system, som stödjer just den processen. Med löskopplade data däremot blir det lättare att möblera om i fabriken eftersom datan är så fri att du kan relatera den till ögonblicket. Min absoluta vision när det kommer till industriellt internet of things är att vi kan av-datorisera kommunikationen så pass mycket att grunkorna – tingen – pratar klarspråk med varandra. Men det kräver att tingen inuti förenklas och rensas från onödig information, för idag kommunicerar tingen en massa dumheter utan kontext. Med 4.0 sätts kontextdata i sammanhang med andra händelser.

Det är viktigt att etablera från vilken nivå vi för samtalet, så man inte tror att 4.0 kommer att ersätta automationens kontrollnivåer. Man brukar prata om fyra nivåer lager i systemstrukturen: maskiner, integration, MES och ERP. Mycket av det som jag relaterar till ligger i lager ett och två med maskiner och utrustning, det vill säga ren automation och sedan infrastruktur för att knyta ihop dem. På MES-nivå kommer det att hända mycket. Framförallt kommer det att ha betydelse för ”tingen” som sitter i det nedre lagret och spottar ut information som hanteras på en högre nivå. Dagens automationsteknik är väldigt komplicerad och systemintegration i en fabrik kostar många ingenjörstimmar. Med modernare gränssnitt behöver man inte vara lika insatt i detaljerna, och kan enklare välja system från olika leverantörer. Den virtuella fabriken
kommer att bli Master.

Man vill ogärna blanda in en mängd IT-lösningar i en fabrik eftersom automationsutrustning är gjord för att vara enkel och idiotsäker. En teknisk lösning kan ha en livslängd på upp till 20 år, där du i princip inte behöver röra maskinen och där är maskinbyggarna de bästa experterna. Så fungerar inga vanliga datorer och det är därför kommunikationsgränssnitt behöver förenklas. Det ska inte vara viktigt vad den här ”grunkan” består av, utan sättet den kommunicerar på ska vara enkelt. Då måste man bort ifrån att tänka i fasta strukturer.

Undvik fallgroparna
Industrin är inte riktigt redo för förändringarna ännu. Det är fortfarande excelarket som är det härskande ”MES-systemet” och man plockar data på ett ganska gammalmodigt sätt. Men det är hög tid för industrin att börja tänka över sin infrastruktur. Hela grundbulten i industri 4.0 är ethernetbaserad digital kommunikation, så därför måste man göra det möjligt att applicera det. Har man koll på sina kommunikationsvägar är det mycket enklare att sedan lyfta in saker via dessa vägar. Mina bästa råd är därför att se till att bygga industriella nätverk, sätt upp en struktur och se till att företaget har en riktig global standard för industriell ethernet. Ställ er frågor som: hur ser nätverkstopologin ut internt? Hur ska vår maskinpark se ut för att vi ska kunna växla åt 4.0-hållet? Om man investerar i fel teknik kan det bli jobbigt och dyrt att konvergera.

Kompetens en nyckelfråga
En stor utmaning i genomförandet av 4.0 är kompetensförsörjningen. Hela industrin håller på att mobilisera. Automation och IT har länge närmat sig varandra, men det är lättare att hitta personal som jobbar med automation och lära dem IT än tvärtom. Inom IT går utvecklingen så snabbt att man aldrig riktigt hinner bli expert på någonting. Det behövs folk som kan gränssnittet mellan automation och IT och det är väldigt svårt att hitta. På Prevas har vi den specialistkompetensen när man ser till den samlade kunskapen och kan därför hjälpa beställarsidan att bli tydliga i sin kravställning.

Sverige har kommit långt inom automationsteknologi och telekom. Vi har flera stora företag som exempelvis ABB och Bombardier, vilket också är en av anledningarna till att man bildade Automation Region just i Mälardalen, där en stor del av världens automationsteknologi föds. Det är inte dyrare att satsa på ny teknik – det som saknas är modet. Därför ser vi på Prevas det som vår uppgift att hjälpa företagen att påbörja en ny automationsstrategi.

FÖR MER INFORMATION

Prevas AB

Björn Andersson

Andreas Rosengren

Automation and Control Systems Specialist/Architect

Tel

+46 72 523 61 75

Prevas

Med spetskompetens inom teknisk produktutveckling, inbyggda system och industriell IT & automation bidrar Prevas med innovativa lösningar och tjänster som skapar tillväxt.

info@prevas.se

Kundsupport

Certifierad

ISO 9001:2015

Allmäna frågor
info@prevas.se

Personuppgiftsfrågor
integrity@prevas.se
Integritetspolicy

Text

Produktinloggning