Den 12 februari 2010 kl 16:53 drabbas Haiti av en av de värsta naturkatastroferna i modern tid. 212 000 döda, över 300 000 skadade och en miljon människor hemlösa. Två veckor senare, den 27:e februari, drabbades Chile av en jordbävning. Den var 501 gånger starkare än jordbävningen på Haiti och uppmätte en magnitud på 8,8 på momentmagnitudskalan. Men bara 525 människor miste livet och 25 saknades.
Hur var det möjligt att en starkare jordbävning kunde göra mindre skada?
Chile kunde redan efter ett par dagar komma i gång med infrastrukturen igen. De kritiska sakerna som till exempel vägar, mat och elförsörjning var i gång nästa direkt efter skalvet. Ett år efter jordbävningen hade Chile praktiskt taget återhämtat sig helt från katastrofen. Medan Haiti däremot hade stora svårigheter att hitta tillbaka till var de befann sig tidigare.
Vad är det som gör att vissa länder är bättre på att repa sig från den här typen av naturkatastrofer? Handlar det bara om ekonomi eller kan man också hitta andra samband?
Betydelsen av att det är två olika jordbävningar som inträffade på olika sätt är såklart helt avgörande och man ska alltid vara försiktig med att göra den här typen av jämförelser. Till exempel så inträffade jordbävningen i Chile i havet, vilket kan vara en anledning till att den inte orsakade så mycket skada som den som inträffade på Haiti, där epicentrum av jordbävningen inträffade på land. Eftersom jordbävningar till havs genererar mindre markskakningar än jordbävningar på land och så vidare.
Men förutom den geologiska aspekten så finns det en intressant vinkel - nämligen hur bra rustad infrastruktur man har för att tåla en jordbävning.
Chile har sedan många år tillbaka arbetat extremt hårt och satsat stora resurser med att göra all viktig infrastruktur så motståndskraftig mot just jordbävningar och tsunamis. Vilket är något som Haiti inte har gjort. Detta minskade inte bara antalet döda och skadade utan minskade också tiden som samhället låg nere efter jordbävningen.
4 avgörande punkter som påverkade att Chile klarade sig bättre än Haiti jordbävningen 2010
Chile hade ett bra regelverk för naturkatastrofer på plats
Chile har sedan lång tid tillbaka utarbetat ett tydligt regelverk med standarder för hur man ska dimensionera infrastrukturen för naturkatastrofer. Oftast bygger den här typen av nationella regelverk på internationella standarder - som har modifierats för att passa lokalt. Att inte hitta på sitt regelverk från början är något som man kan spara mycket tid på. Man använder sig av vedertagna normer och branschstandarder som är globala.
Chile tänkte på hela kedjan
Att tänka igenom hela kedjan är viktigt. När det gäller elförsörjningen så hade de tänkt på hela vägen från tillverkning på kraftverket till distributionen via ställverk till hemmen som slutkonsumenten bodde i. En kedja är aldrig starkare än den svagaste länken. Viktigt att tänka på så att man inte suboptimerar.
Chile såg till att regelverket efterlevdes
Chile ställde rätt krav på sina leverantörer som de följer upp med kontinuerliga kontroller. Man kan ha hur fina dokument som helst men om ingen jobbar efter dem så spelar det tyvärr ingen roll. Viktigt är att granskningarna utförs av en oberoende tredje part.
Chile hade säkrat sin kompetens under lång tid
En grundläggande hörnsten är att säkra så att man har den rätta kompetensen inom landet. Chile har under lång tid arbetat med att bygga upp den här typen av kompetens, vilket gjorde en enorm skillnad när väl dagen för katastrofen var inne. Det är ganska logiskt. Det man inte satsar på inom landets universitet kommer man heller inte skaffa sig någon djupare förståelse för. För att vara en bra beställare och kravställare måste man har djup förståelse och bred kunskap om ämnet.
4 avgörande punkter när du dimensionerar för extrema väderförhållande
Du måste vara inloggad för att få kommentera
Stängd för fler kommentarer
Relaterade artiklar
Genomtänkta transporter och stöd för kombination av transportslag skapar effektiva interna flöden
Att navigera i konsultlivet: En dag på Prevas
Ordning och reda i godsmottagningen skapar grunden för effektiv internlogistik
Hur kan vi förbättra användarupplevelsen i gamla system
Anna-Karin Alm: Är det bättre att satsa amerikanskt?
Hållbara vardagshjältar behövs
Stopp i produktionen
Predictive Maintenance, Why, What, and How
Verksamheten i fokus
Möt produktionsutmaningarna med IndTech
Vill du ta ett första steg mot bättre underhållsplanering
4 snabba tips när olyckan inträffar på din arbetsplats
Vårda och skapa starka lösenord
Så får du din produktion att blomstra
Är det dåligt att återanvända lösenord?
Harmonisering av sensordata gör Internet of Things (IoT) enkelt
Hållbar produktion skapas på gränsen mellan ordning och kaos
Vad är bra kod?
Vad kan industrin göra redan idag för att skapa en hållbar framtid?
Har du koll på Agenda 2030, och målen om hållbar industri och produktion?
Chilla, låt systemet göra jobbet
Välj smart, låt systemet göra jobbet
Tar pulsen på energibranschen, Vattenfall Eldistribution
Internet of Moving Things – Kristoffer om samarbetet med Wittra
Mer om DFX, med fokus på Design for Serviceability
Tar pulsen på energibranschen, Göteborg Energi
I påskharens godislager
Mer om DFX, med fokus på Design for Assembly
Med digitalisering och fältservice löser man ärenden med färre kundbesök
DFX – vad är det
The devil is in the details
Blev det fel eller har julklappen redan pajjat
Jultomten har läget under kontroll
Jultomten måste planera om resan
Jultomten behöver assistans
Tre steg till testautomatiserad miljö
I Jultomtens fältverkstad
Digitalisering av fältservice, film del 2
IoT del 4 - vår nya affärsmodell
Kemikalielagstiftningar, mycket att tänka på
Hur kan industrin utnyttja gamification
Digitalisering av fältservice, film del 1
Vad krävs för att medicintekniska produkter, certifierade under MDD eller AIMDD, ska få fortsätta att säljas i EU
Gamification, i din vardag
Smartare Elektronikhandboken
Klinisk utvärdering av medicintekniska produkter
Framtidens fastighetsunderhåll – digitala tvillingar i fokus
Bildbehandling, inte så komplicerat som det låter
IoT del 3 - vår nya affärsmodell
Att gå med i ett partnernätverk – vad innebär det för mig
Shh - don't say it Innovation too aloud
Underhållssystem – varför välja molnet
Vad är UX och varför är det så viktigt för mitt företag
IoT del 2 - vår nya affärsmodell
Nyfiken på hur du kan digitalisera din fältservice
Är min app en medicinteknisk produkt
Fältservice – vem är din ledstjärna
IoT del 1 - vår nya affärsmodell
Smart Maintenance for competitive edge
Taking advantage of electronics in modern healthcare
En resa in i framtiden
Digitalisering och automation - på rätt sätt
Mobil teknologi växer inom hälso och sjukvården
Kommentarer