language arrow_drop_down
DK NO EN
Blogg: 2020-11-17

IoT del 4 - vår nya affärsmodell

Affärsutveckling inom området Internet of Things är superspännande. Här finns ofta utmaningar som att hitta helt okända eller mindre kända kopplingar mellan marknad och produkt.

Internet of Things, del 4

Jag har tidigare publicerat tre viktiga aspekter i affärsutveckling kring IoT, här, här och här. Detta inlägg blir en sammanfattning och en utveckling av tidigare resonemang. Men även en utvidgning av begreppen för att kunna komma vidare till nästa fas. Nämligen realisering av den lösning som ska lyfta affärsmodellen till något konkret.

Gamla vanor leder till ökade kostnader

I första delen av IoT vår nya affärsmodell tog vi en titt på hur man kan hitta behoven som man vill lösa. Ett konkret exempel är problemställningen kring övervakning av installerade system. Idag är kostnaden för ett fältbesök av en servicetekniker mycket högt. Motivationen att fortsätta på samma sätt är ofta av karaktären ”så har vi alltid gjort” tillsammans med den uppfattade tröskeln för investeringen av ny teknik. Men en sak är enligt mig väldigt säker, kostnaden för teknik kommer att minska medan kostnaden för personal kommer att öka.

För att komma fram till ett beslut om en investering i ett IoT-projekt, i en normalstor organisation, krävs samsyn och en gemensam strategi bland en stor mängd discipliner såsom utveckling, sälj och eftermarknadsupport. Utifrån sätt borde det vara en självklarhet att kunna enas om en strategi för att välja en mer kostnadseffektiv väg framåt, men vi är alla människor med ett behov av att känna sig delaktiga och behövda utifrån våra befintliga kunskaper. För många kan klivet ut i det okända vara obekvämt.

Gruppdiskussioner och workshops med en extern part kan vara en väg framåt. Något som jag berör i del 1 och del 2. I den diskussionen är det mycket viktigt att alla delar av organisationen får en bra förståelse för hur deras befintliga roller kan förändras vid en övergång till IoT. Och då menar jag inte att servicetekniker ska skola om sig till front-end utvecklare.

Recept för en bra workshop

För att bli lite mer konkret kommer här några exempel på workshopar och resultat.

Till en början behöver en organisation identifiera vilka aspekter som är avgörande för att uppfylla bolagets eller gruppens mål. På en hög nivå brottas alla organisationer med samma utmaningar. Som exempelvis att öka försäljningen, åstadkomma högre marginaler och öka antalet nöjda kunder. Genom en strukturerad process brukar man kunna skrapa tillräckligt på den ytan för att tränga in i kärnan. Detta görs med den personal som står verksamheten närmast. Resultaten av det arbetet är det som benämns i del 2, pains och gains.

IoT, pains and gains

Varje roll brainstormar kring sina egna erfarenheter för att därefter bearbeta och gruppera in resultatet i pains och gains. I nästa skede, som nämns i del 3, diskuterar man sig fram till hur möjligheten kan utnyttjas eller hur problemet kan undanröjas. Dessa små ”berättelser” eller som det också kallas ”User Stories” ska senare användas för att skapa en roadmap för produkten eller systemet. Som exemplet i tabell nedan skrivs dem i formatet:

Som <roll> vill jag veta <fakta> så att <mål kan nås>

Som …

…vill jag veta…

...så att

servicetekniker

när en del förväntas gå sönder

reservdelar kan beställas

servicetekniker

när en del förväntas gå sönder

systemet kan lagas i tid

servicetekniker

vilken utrustning jag ska ha med mig när jag gör service

jag slipper åka fram och tillbaka i onödan

säljare

hur kunden använder system

för att kunna ge ett mer attraktivt kunderbjudande

säljare

vad som ska faktureras kunden

så vi som bolag får intäkter som möter våra utgifter

säljare

var produkten används

för att kunna prioritera bland olika marknader

produktägare

hur produkten används

vi kan planera in kommande uppdateringar

Här kommer tekniken in

Vilka tekniker passar bäst för just oss?
Det enkla (och kanske mest frustrerande) svaret är ”det beror på”.

Som en första utgångspunkt kan diagrammet nedan ge en hjälp på traven. Vi börjar med de trådlösa teknikerna eftersom de kan vara de mest relevanta när vi pratar IoT. Men trådbunden kommunikation ska inte underskattas, mer om det senare.

Det (icke skalenliga) diagrammet nedan beskriver skillnaderna i stora drag mellan några vanliga trådlösa tekniker, med maximalt avstånd på ena axeln och bandbredd på den andra.

Internet of Things, del 4 blogg

Vilken teknik som passar för just era behov beror på ett stort antal parametrar. Är man osäker, är mitt råd att ta hjälp av någon som kan vägleda till bästa val utifrån era behov (exempelvis vi på Prevas 😊). Förutom bandbredd och avstånd så finns bland annat följande delar man måste beakta:

  • Krav på effektförbrukning, batteri- eller nätdrift?
  • Önskad batterilivslängd?
  • Finns krav på mobilitet?
  • Krav på fysisk storlek?
  • Krav på maximal månadskostnad?
  • Hur är det tänkt att enheten ska koppla upp mot molntjänster?
  • Vara sin egen operatör eller förlita sig på tredje part?
  • Tillförlitlighet på datakommunikationen?
  • Skalbarhet?
  • Krävs realtidsegenskaper?

Den sista frågan samspelar naturligtvis med valet av nätverksteknologi som till exempel klassisk mobildata, satellitkommunikation eller LPWAN tekniker (SigFox, LoRa, Nb-IOT). Här finns flera intressanta frågeställningar som behöver diskuteras, mer om det lite senare.

Hur kan vi hjälpa dig?
Vi hjälper dig gärna att utveckla dina affärsmodeller och definiera hur just Internet of Things kan bidra med ett högre resursutnyttjande i din verksamhet. Vi har dessutom erfarenheten och kompetensen att stötta med andra delar som ett IoT-system medför, som t.ex. elektronik, mjukvara, molnlösningar, mobilappar och säkerhet.

Kontakta gärna mig så tar vi det därifrån.

//Jens Barkvall, Manager Internet of Things, Prevas AB

Kommentarer

    Du måste vara inloggad för att få kommentera

    Stängd för fler kommentarer

    Vänligen verifiera att du inte är en robot

    300

    Relaterade artiklar

    pageRefs: [Produktutveckling, Digitalisering]